Sparre, vår 10åriga Cavalier

Vi har sedan 10 år en härlig hund. Från början ville vi ha en Rottweiler men insåg att med 2 småbarn skulle det inte fungera. En rottis måste man träna och ha pli på och vi antog att det skulle vi inte ha tid med.

Vi köpte då en black & tan cavalier, kompromissade med färgen så att säga. Så vi har en liten minirottis :)

Vi antog rätt. Vår hund är inte ouppfostrad men har nog lite egen vilja och stor nos. Att ha honom lös är inte det bästa och idag är det stört omöjligt att få honom att komma på inkallning. Dock tror jag det nu är åldern då han hör riktigt dåligt.

Vår hund sover mycket och hör inte när vi kommer hem längre, det kan gå en kvart innan han märker att familjen kommit hem.

Sparre har gett oss en del oro genom åren då han har dålig mage och skadad rygg. Men idag mår han bra på specialfoder och med korta prommenader, få trappor och ingen soffliggning för att skona ryggen.

Annars är han en pigg 10 åring som älskar sin familj och vill alltid följa med.

Vi har också en del kaniner här hemma, närmare 23 stycken och så 6 söta små bebisar. Bland annat Hermeliner i färgen bourgonge manteltecknad.



Tränat.....

En skall ju inte ta ut sig för hårt, så vi hade ju lite skoj med kameran också, dock publicerar vi inte alla bilder.

Idag är det jag som får bjuda på mig själv.....här är en sista bild.

Fuskat med att uppdatera....

Nu har jag fuskat med att lägga in kort i bloggen, men jag har faktiskt tagit en hel del kort under helgen då jag var på kaninutställning i dagarna 3 i Vänersborg.

Många av korten är väl inget att skryta med men jag har ett porträtt på lille Erik som jag tycker blev ganska bra.

Min kompis som var med i Vänersborg lyckades också fastna på bild. Jag måste säga att detta kort är nog det bästa jag lyckats få på henne.