Vi har sedan 10 år en härlig hund. Från början ville vi ha en Rottweiler men insåg att med 2 småbarn skulle det inte fungera. En rottis måste man träna och ha pli på och vi antog att det skulle vi inte ha tid med.
Vi köpte då en black & tan cavalier, kompromissade med färgen så att säga. Så vi har en liten minirottis :)
Vi antog rätt. Vår hund är inte ouppfostrad men har nog lite egen vilja och stor nos. Att ha honom lös är inte det bästa och idag är det stört omöjligt att få honom att komma på inkallning. Dock tror jag det nu är åldern då han hör riktigt dåligt.
Vår hund sover mycket och hör inte när vi kommer hem längre, det kan gå en kvart innan han märker att familjen kommit hem.
Sparre har gett oss en del oro genom åren då han har dålig mage och skadad rygg. Men idag mår han bra på specialfoder och med korta prommenader, få trappor och ingen soffliggning för att skona ryggen.
Annars är han en pigg 10 åring som älskar sin familj och vill alltid följa med.
Vi har också en del kaniner här hemma, närmare 23 stycken och så 6 söta små bebisar. Bland annat Hermeliner i färgen bourgonge manteltecknad.
